Gud för många
Kärleken tror andra på. Inte bara en något som är kortvarigt eller inte permanent övergående känslostorm, utan Kärleken som en kosmisk kraft, som något mer än det såsom uppstår i samspelet mellan människor. Gångna tiders bilder kan vara förrädiska om man ej lever sig in i vad de stod för när de skapades. Att vara monark i det gamla Israel innebar att äga den totala makten och ansvaret för människors liv och död.
När uttryck som Naturen och Kärleken används i sådana sammanhang kallas de för metaforer. Medan metaforer uttrycker något om vad Gud är, säger symboler något om Guds egenskaper. För många människor förmå det vara svårt att översätta symbolerna mot ord och funktioner som har betydelse till deras liv. Det var både en religiös och juridisk uppgift. De traditionella gudsbilderna går inte ihop med den moderna vetenskapens världsbild.
För många hör ordet enbart samman tillsammans det religiösa språkbruket. Barn kan uppfatta Gud som en stor, snäll och mäktig äldre farbror. I religionerna predikas om synd samt förlåtelse, medan människor talar om meningslöshet samt meningsfullhet. Med kända bilder får tanken hjälp att ana olika sidor av Guds väsen. Ungefär som toppen av ett isberg - man ser en tiondel, och får föreställa sig resten. När människan behöver en framtidsvision och ett hopp inför framtiden, blir detta svårt att foga in Gud i sammanhanget.
Men beskrivningen av Gud sker genom symbolspråk. Vår tid behöver nya levande symboler, samtidigt som de gamla naturligtvis kan användas ifall de kombineras med kunskap och inlevelseförmåga inom gångna tiders föreställningsvärld. Alla försök att tillsammans med ord uttrycka vad Gud är slutar tillsammans konstaterandet att Gud är ett mysterium. Religiösa människor hävdar dock att Gud för dem har en avgörande betydelse både för detta dagliga livet och inför döden.
Gud framställs ofta som en uppförstorad människa.
Guds försoning kopplas inte alltid samman tillsammans människors försök att försona livet med döden. Men när ett symboliskt bildspråk uppfattas bokstavligt, leds tanken fel. Kopplingen till vår monarki där kungens makt har reducerats till rent representativa uppgifter och där monarken inte får yttra sig i politiska frågor är närmast långsökt. Rums- och tidsbegrepp kan inte användas. En metafor tar namn efter det likt syns eller känns, men syftar på något mer.
Det var lätt att förstå inom det gamla judiska samhället där fadern ägde en helt annan ställning än hos oss. Då säger det sig självt att just den symbolen inte fungerar automatiskt. Vad existerar det för en gud som kan liknas vid en kung? Inte minst många ungdomar associerar idag istället "fader" med begrepp likt tjänsteresa, frånvarande, oförstående, orättvis och dum-i-huvudet. Mysteriet kan inte lösas med hjälp av förnuftet.
Psalmboken
Ordet gud har ingen entydig innebörd för människor. Gud är höjd över boende och tid - Gud är transcendent. dem religiösa begreppen upplevs stå utanför dagens bekymmer. Det går bara att säga vad Gud inte är. Gud är dynamik, rörelse, tanke eller något annat obestämt. Gud nämns inom kyrkan men är ingen naturlig del från vardagen. Idag är det många som istället för Gud säger sig tro på Naturen, dess ordning, samband, harmoni och skönhet.
Gud För Många
I stark kontrast till den antropomorfa gudsbilden är den som inte framställs i ord och bild. Några bibliska gudssymboler är: Fader, herde, konung, domare, eld, bergvägg, krukmakare, vingårdsman, vind och ord. Denna avgränsning hänger delvis samman med själva gudsbilden , föreställningen om Gud. Inom systerreligionerna judendom , kristendom och islam uppfattas Gud som starkt personlig. Gud får en personlighet, ett ansikte, och människan upplever ett personligt och nära förhållande till Gud.
För många innebär detta trygghet.