Funktionsrättskonventionen på engelska
dock istället för en konvention antog generalförsamlingen FN:s standardregler för lika rättigheter för personer tillsammans funktionshinder som inte är juridiskt bindande. detta handlar bland annat om respekt för lika värde och självständighet, tillgänglighet och mänsklig diversitet. Artikel 4 tar upp allmänna åtaganden. varenda stat ska samordna frågor som rör förverkligande av konventionen inom olika sektorer och vid olika plan på regeringsnivå.
Särskilda skyldigheter för att se till att de kan genomföras fullt ut av personer med funktionsnedsättning. Annars begår landet konventionsbrott. Varje land ska rapportera mot övervakningskommittén två år efter att ha ratificerat konventionen. Ett oberoende nationellt organ ska övervaka genomförandet och efterlevnaden av konventionen. De täcker flera områden bland annat integritet , välmående , utbildning , familjeliv , arbete , rättsligt skydd, sport och fritid.
Den 23 december blev EU den första region liksom ratificerat en konvention. I artikel 4 punkt 3 står att staterna aktivt ska samråda med och involvera organisationer som företräder människor med funktionsnedsättning. Staten ger då den enskilde — eller en handikapporganisation — möjlighet för att klaga till övervakningskommittén om någon anser för att hans eller hennes rättigheter i konventionen existerar kränkta.
Funktionsrättskonventionen
Det finns skarpa formuleringar ifall omedelbara, effektiva och ändamålsenliga åtgärder för för att öka medvetenheten om de mänskliga rättigheterna till personer med funktionshinder artikel 8 och tillgänglighet artikel 9 - en förutsättning för för att alla rättigheter ska kunna bli verklighet. då programmet skulle utvärderas vid ett möte inom Stockholm ansåg deltagarna att det behövdes en bindande dokument i form av en speciell konvention.
Artiklarna 31—50 är procedurregler som beskriver genomförande, uppföljning och övervakning av konventionen. Detsamma gäller hur lagarna tillämpas. Det civila samhället ska också vara fullt delaktigt i övervakningsprocessen. Artikel 3 listar allmänna principer som bör tolkas in i alla rättighetsartiklarna. Artiklarna handlar om grundläggande principer. FN:s konventioner gäller varenda människor oavsett funktionsnedsättning, men behovet av för att förstärka rättigheter för till exempel kvinnor, små människor och människor med funktionsnedsättningar har växt fram.
För att ratificera en konvention ska landets lagstiftning stämma med de krav som enstaka konvention ställer. Varje stat kan välja för att underteckna och ratificera ett frivilligt, så kallat fakultativt, protokoll. Det likhet inför lagen samt rättshandlingsförmåga artikel Och rättigheterna till skydd för den personliga integriteten artikel Rättigheterna omfattar även rätten att leva självständigt samt ingå i samhället artikel 19 , mot personlig rörlighet artikel 20 , habilitering samt rehabilitering artikel 27 , rätten till ett tillfredsställande levnadsstandard artikel 28 och deltagande inom det politiska och offentliga livet, och kulturliv , rekreation och sport , däribland tillfälle att utveckla och använda sin kreativa, artistiska och intellektuella förmåga, inte endast i eget intresse utan även för samhällets berikande, samt rätt till erkännande av och stöd på grund av sin särskilda kulturella och språkliga identitet , däribland teckenspråk och dövas kultur.
I produkt 1 beskrivs syftet att främja, skydda samt säkerställa att personer med funktionsnedsättning får full och lika tillgång till sina mänskliga rättigheter. Hans Ytterbergs utredning Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som diskriminering Ds samt remissvar behandlas inom Arbetsdepartementet. Ratificeringsprocessen pågår inom många länder. En stat som har antagit konventionen åtar sig att respektera, skydda samt främja rättigheterna.
En särskild internationell kommitté övervakar hur rättigheterna i konventionen efterlevs. Europeiska unionen beslutade den 23 december att ratificera konventionen. Efter ytterligare ett förslag från fem inflytelserik internationella handikapporganisationer om att skapa en överenskommelse , fick Mexiko gehör för idén inom generalförsamlingen En så kallad AD HOC kommitté skapades för att arbeta fram ett konventionstext och under rekordsnabb tid kunde FN enas om en text redan Handikappombudsmannen framförde att det var tveksamt om land kunde ratificera konventionen eftersom det saknas svensk lagstiftning som skyddar mot diskriminering på bas av bristande tillgänglighet.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller Funktionsrättskonventionen antogs av Förenta nationernas FN generalförsamling den 13 december I Sverige antog riksdagen konventionen två kalenderår senare den 13 november Konventionen trädde i kraft i Sverige den 14 januari Till och med febrari har stater undertecknat och stater ratificerat konventionen. Därefter sker rapporteringen om framsteg vart fjärde år.
Funktionsrätt
Konventionen har en inledning som följs från 50 artiklar. Artiklarna 5—9 tar upp omfattande områden som är viktiga för förverkligandet från alla rättigheter. Fallet måste ha prövats ursprunglig i alla nationella rättsliga instanser som mot exempel länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt, innan detta kan gå vidare till övervakningskommittén. Artiklarna 5—30 är rättighetsartiklar som i flera fall speglar rättigheter i andra FN-konventioner.
Det gäller särskilt människor med funktionsnedsättning och de organisationer vilket representerar dem.