Kända bureättlingar
Anders Jakobsson, som nämns utan titel eller epitet, hade dock varit tvungen att betala ett icke angiven summa pengar i vederlag mot ärkebiskopen för denna bekräftelse. De flesta från de Bureättlingar som namnges i släktboken tillhörde norrländsk allmoge, prästerskapet eller ingick i kategorin ofrälse kronotjänstemän från talets andra hälft samt framåt. Observera att uppgifter som inte finns i släktboken utan har lagts till likt förtydliganden här skrivs inom parentes.
I denna handling, daterad Skellefteå den 28 februari , bekräftar ärkebiskop Jakob Ulfsson Anders Jakobssons inom Bure äganderätt till godset Kåge i Skellefteå. Varje indrag anger att det rör sig om en yngre generation och att dem personer som nämns efter indraget är ungar till den person som nämns närmast ovanför med ett indrag mindre. Benämningen Bureätten plats tydligen i bruk redan på talet liksom en beteckning på några familjer med Burehärstamning vilka utgjorde en regional social elit inom Bottnen, dvs.
Även personer som härstammade ifrån Bure på kvinnosidan kunde få sin Bureanknytning markerad i officiella sammanhang. Bureätten finns kartlagd i Johan Bures släktbok från talets start. Det tidigaste samtida skriftliga belägget för ett Bureättling är från och namnger Johan Bures mormors far Anders Jakobsson. Betydelsen av släkttillhörigheten och ursprungsorten Bure framgår av att olika personer eller hela släktgrenar som flyttat ifrån Skellefteå tidigt tog sig namnen Burman, Bure eller den latiniserade formen Bureus Buræus.
ifrån att vid talets början ha varit ett riksbekant benämning används Bureätten i denna innebörd numera mest bland släktforskare och lokalhistoriker. dem flesta Bureättlingar tillhörde de självägande böndernas krets såväl under talet som under talet. titta nedan. Buregenealogin blir ännu mer imponerande tillsammans med tanke på att Johan Bure nästan uteslutande var tvungen att förlita sig på muntliga källor , eftersom de flesta personer liksom upptas i släktboken inte var läs- samt skrivkunniga.
Det är främst med Bureättlingar ifrån dessa släktled som Bureätten under en tidsperiod får en särställning inom kyrkan och rikets fornforskning:. Härse sades ha mördats och blivit begravd i Lövångers kyrka av prästen herr Ragvald. Kolonisationen av den övre Norrlandskusten ägde då tagit sådan fart att Bure ej längre låg i utkanten av den fasta bosättningen i Norrland. Manliga och kvinnliga avkomlingar till denna ätt [2] brukar kallas Bureättlingar.
Bure-trädet ritas om i grunden: Bure DNA
Av Johan Bures släktbok i original ifrån framgår att Johan Bure ursprungligen och utifrån sina sagesmäns berättelser utgått från denne Gamle Olof som Bureättens äldste kände anfader vid fädernet. Han tillhörde själv Bureätten genom sin mormor. Själv adlades han med tre björnramar i skölden av Johan III, men vid det huvudbaner som sattes upp i Uppsala domkyrka över hans grav framhävde ärkebiskopens efterlevande just släktskapen med Bureätten.
Han ska äga använt en särskild båttyp, en sälmyndrik, samt en typ av kombinerad åra och roder kallad mynde — antagligen en roderstång vilket användes ungefär på det sätt som man framför gondoler i Venedig — i sin säljakt. Johan Bures uppgiftslämnare var geografiskt vitt skilda. DNA-tester av nutida, agnatiska ättlingar mot Härses föregivne son Gamle Olof i Bure och två av dennes söner har demonstrerat sig dela samma ovanliga Y-DNA, och dem bekräftar därmed flera av de tidiga släktlinjerna i släktboken.
Grunden till släktboken hade lagts genom den omfattande resa som Johan Bure genomförde i de norrländska landskapen — beneath resan hade han intervjuat många avlägsna släktingar — de flesta bönder och bondhustrur — om deras gemensamma koppling till Bureätten. Släktboken redovisar omkring Bureättlingar — ingifta personer på denna plats inte inräknade — och deras inbördes släktskap. Detta hade den framlidne kyrkoherden i Skellefteå herr Anders köpt och gett sin frillodotter som nu var gift med Anders Jakobsson; enligt släktboken hette hon Malin.
Denne Härse skulle vara den förste som byggde inom vad som blev Bure nuvarande Bureå samling i Skellefteå socken i Västerbotten. Samstämmigheten bland sagespersonerna visar att Anders Olofsson i Bure varit en historisk person; han bör äga varit född under något av talets inledande decennier. Släktboken var tidigare bara känd inom ett par ofullständiga och delvis korrupta avskrifter från , men hittades en originalversion från släktboken av Johan Bures egen hand inom ett godsarkiv i finska Riksarkivet.
Här framträda endast Buresläktgrenar med de socialt mer högtstående grenarna fram till Johan Bures livstid samt inbegriper endast några få av släktmedlemmarna. Släkttavlan nedan är ett mycket kort utdrag ur Johan Bures omfattande Buregenealogi; den visar alltså inga Buresläktled utöver dem som redovisas inom släktboken. Bureätten var ursprungligen en släktkrets likt på mödernet eller fädernet ansågs härstamma ifrån en välbärgad nybyggare vid namn Härse.
en stort antal Bureättlingar och deras inbördes släktskap finns redovisade i en släktbok som den månglärde antikvarien Johan Bure — upprättade. Johan Bures redovisning pekar på att flera sagespersoner som härstammade i tredje, fjärde och femte släktledet från Anders Olofsson i Bure ägde lämnat samstämmiga uppgifter om barnen till denne. Från talets mitt var flera släktmedlemmar verksamma som präster och kronotjänstemän.
Bure-trädet ritas angående i grunden
Den äldste stamfader som ett släkting berättat om var den välbärgade Härse i Bure, som bör ha levt omkring år om han varit en historisk individ. Det verkar nu vara möjligt att titta Anders Olofssons far, Gamle Olof i Bure, som den äldste säkerställda släktmedlemmen. Det innebär att Buregenealogin ända in i modern tidsperiod var den största enskilda släktutredning som gjorts i Sverige, och då visar ändå Johan Bure själv att han inte följt upp alla släktgrenar.
Släktboken är unik för sin tid genom att den till den allra största delen redogör för släktskapen bland personer i den svenska allmogen , då annars bara furstar och adel ansågs ha anor och därmed vara värda en släktutredning. Nutida påståenden på internet om Bureättens härstamning ifrån medeltida, norrländska stormän är dock felaktiga samt historievetenskapligt ohållbara. Dessutom har DNA-testerna bekräftat tre agnatiska men tidigare osäkra släktlinjer som utgår från Gamle Olof.
Legendens knapphändiga framställning angående den säljägande Härse återspeglar de faktiska förhållandena i denna del av det norrländska kustlandet under medeltiden. Buregenealogin redovisar till större delen ättlingarna till Härses i Bure sonson Anders Olofsson i Bure, vilken Johan Bure uppger skulle ha varit underlagman i Västerbotten.