Mul och klövsjuka barn mun
Sjukdomsförändringarna gör att djuren kan salivera rikligt, vägra äta och bli halta. Mul- och klövsjuka är oerhört smittsamt. Antikroppsundersökning kan vara värdefullt för att hitta djur som är inom ett senare stadium i sjukdomen eller äger tillfrisknat.
Höstblåsor
Inom ett dygn från symtomens början utvecklas smärtande blåsor i munslemhinna, inom klövrand och mellan klövarna samt ibland vid spenarna. Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt alternativt indirekt via livsmedel, miljö till exempel vätska och jord eller via vektorer som myggor och fästingar. Viruset smittar lätt vid direktkontakt mellan djur och även indirekt via mot exempel transportfordon, redskap och människor som fått viruset på kläderna.
Europa, Central- och Nordamerika och Oceanien klassas som fria regioner. Nötkreatur får feber och slutar att äta samt producera mjölk. Hos gris är symtomen lite otydligare men består av feber, matvägran samt hälta på grund av blåsbildning främst inom klövregionen. Det är ovanligt att vuxna varelse dör till följd av mul-och klövsjuka dock dödligheten hos unga djur kan vara upphöjd och orsakas då ofta av myokardit hjärtmuskelinflammation.
Symtomen varierar något mellan djurslagen framför allt i hur kraftiga symtomen är och blåsornas vanligaste placering. Mul- och klövsjuka är ett mycket smittsam virussjukdom som orsakar feber, blåsor i munhåla och mellan klövarna.
Hand, mul-och klövsjuka
Anmälningspliktig : Vissa djursjukdomar som är kapabel smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som vare sig epizooti eller zoonos. Därefter är detta viktigt att göra en noggrann klinisk utredning av alla djur för att identifiera vilt med blåsor och ta prover från dessa. De är vitaktiga och innehåller en halmfärgad vätska. Utifrån skadornas utseende kan lesionerna åldersbestämmas vilket är viktigt vid smittspårning.
Infekterade vilt utsöndrar virus via utandningsluften och i samtliga typer av exkret och sekret.
De kan då vara svåra att skilja från erosioner av annan orsak. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man är kapabel för att förhindra smittspridning. Får och getter får ofta mycket diffusa symtom och vanligen är hälta det enda som ses. då vissa väderförhållanden råder kan viruset spridas tillsammans med vinden flera kilometer över land och ännu längre avstånd över vatten. Sjukdomen orsakas från ett virus som förekommer i sju olika så kallade serotyper.
Sjukdomar som klassas såsom epizootier är alltid anmälningspliktiga. Inga personfordon alternativt något djur får lämna anläggningen förrän enstaka veterinär tagit över fallet. Mul- och klövsjuka kan inte skiljas kliniskt från övriga vesikulära sjukdomar och ska alltid misstänkas vid tillåtelse med blåsbildningar. Blåsorna är till en start små, men växer snabbt och kan smälta samman i större ytor. Virusutsöndringen kan börja redan innan djuret visar symtom och nötkreatur kan bli bärare av viruset efter tillfrisknandet.
Undersökningen ska också syfta till att åldersbestämma lesioner hos djur med äldst förändringar på grund av att fastställa tidsperioden för smittintroduktion och riskperioden för smittspridning. Mul- och klövsjuka lyder beneath epizootilagen. Man är skyldig att genast anmäla misstanke om epizootisjukdom. Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Detta innebär att ta in det misstänkt smittade djuret och alla andra djur i samma flock samt stänga dörrar och fönster.
Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Mul- och klövsjuka förekommer i delar från Asien, Afrika, Mellanöstern och Sydamerika. Epizootisjukdom: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa samt som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.
Sjukdomsutbrott kan ett fåtal snabb spridning och ge allvarliga ekonomiska konsekvenser, främst på grund av produktionsbortfall, bekämpningskostnader samt exportrestriktioner. Kött och andra produkter från infekterade djur kan innehålla smittämnet och möjliggöra spridning över långa avstånd. Förändringar i klövrand samt klövspalt kan ses men ofta krävs detta en mycket noggrann undersökning för att upptäcka dessa. Betydelsen av dessa bärare är ej helt klarlagd men smittspridning från bärardjur mot andra nötkreatur har inte visats experimentellt.
Mul- och klövsjuka är en oerhört smittsam sjukdom som drabbar klövbärande djur och ger upphov till feber och smärtsamma blåsor och sår i munnen, på klövar och spenar. inom veterinära författningshandboken kan du läsa mer ifall den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar. nära misstanke om mul-och klövsjuka ska djurgrupper inspekteras på avstånd, gärna i rörelse för för att identifiera djur som haltar eller saliverar.